Godkväll…

Denna tisdag lider mot sitt slut och jag är själv helt slut.
Det har varit en händelserik dag på många sätt. Mycket av godo men som tyvärr medföljer lite ondo i form av högre smärta (går det?!).

Jag började dagen med att följa med Ellinore till frissan. Det blev skönsång från min sida i bilen för idag, den 29 april fyller denna ”lilla” tös som blivit en vacker kvinna 32 år.
HURRA HURRA HURRA!! Ett besök hos frissan och bli ompysslad lite var vår present till Ellinore. När vi var klara köpte vi fika med oss som vi åt i bilen för då var det dags för mig att bege mig till smärtrehab. Innan jag gick in på Susano satt jag kvar i bilen och pratade lite med henne. Sen körde hon hem.

Det var sista gången på smärtrehab som vi träffas för föreläsning och idag var det även dans. Sista gången. Det har alltså gått 8 veckor snart. På tisdag har vi avslutningsfika och det är sista gången jag träffar de fina människor jag lärt känna under dessa 8 veckorna. Personal såväl de som går i min grupp. Därefter är det två tillfällen kvar men det är individuella möten så då är det bara jag. Lite melankoliskt är det faktiskt. Nåväl. Allt har ett slut. Jag är glad att jag fick tillfället att gå där för jag har fått en hel del nya insikter och tankesätt som jag tar med mig. Även nya träningssätt/rörelsesätt. Som qi-gong som jag ska börja med. Bodyparts och en del andningsövningar. Så helt tomhänt går jag inte därifrån. Det trodde jag inte jag skulle göra heller. De som tror att jag gick dit för att bli av med min smärta tror fel. Jag blir inte av med min smärta. Den är livslång men jag har fått verktyg för att kunna ha en drägligare vardag och liv i min smärta.

När jag var klar på smärtrehab så gick jag till Centralen och tog tåget direkt till Hässleholm där mamma hämtade mig. Jag ska vara hos henne någon dag och heja på när hon packar. Kanske att jag hjälper henne med något litet. Vi får se. Vi körde inom pizzerian och handlade med oss varsin pizza och sedan har kvällen flutit på i lugn och ro. Mycket prat och mys men min älskade mamsen.
Nu ska jag alldeles strax lägga mig och sova för det behöver jag. Jag är helt slut i både kropp och knopp och behöver sova för att orka med att heja på mamma imorgon.

Jag avslutar med att säga att det har varit en mycket bra dag med mycket smärta i kroppen. Men ändock en bra dag

Nej förresten, jag avslutar med ett litet Mindfulnesstips som jag brukar på tisdagar. Så varsågod…

Tala från djupet av dig själv…

Kanske är det tystnaden kring orden som ger orden dess kraft.
Gör en liten paus och ge lite utrymme för tanken och orden innan du börjar tala.
Följ två hela andetag.
Välj intuitivt ord som kommer från djupet av dig själv och som visar varsamhet, vänlighet och respekt för den eller dem du talar med.
Tala långsamt samtidigt som du iakttar effekterna på den eller dem som du talar med.
Lyssna sedan innan du eventuellt talar igen.
Lycka till med övningen i att tala från djupet av dig själv.

Lev väl, lev länge  /Lene